Att vistas naken i naturen verkar stärkande på både kropp och sinne.” Professor Johan Almqvist, Sveriges förste naturistpropagerare, var säker på sin sak redan på 1930-talet: ett nakendopp då och då gör människan gott. På Ribersborgs kallbadhus i Malmö finns det många som håller med. I drygt hundra år har Malmöborna gått hit för att doppa sig i havet, de flesta utan badkläder.
Ja, det gäller att inte vara lättgenerad när man jobbar här, säger Hanna Abelin.
Hon jobbar i badets kafeteria, men har tagit sig en paus ute i solen. Det är en ovanligt vacker höstdag, och nästan alla damavdelningens badhytter är upptagna. Bryggorna är täckta av damer som läser, lyssnar på musik eller bara vilar en stund. Efter en kvart på Ribersborgs kallbadhus har jag nog sett fler oklädda människor än i hela mitt vuxna liv.
Hanna har däremot blivit avtrubbad, säger hon. Man vänjer sig. Jag har lärt mig att alltid titta uppåt, i ansiktet. Då blir det inte så pinsamt, säger hon och ler.
Vid ett räcke står stammisbadaren Vivianne Nordin. Hon påminner lite om en grekisk staty där hon står och fångar höstsol, naken sånär som på en färgglad solhatt. Det är en lisa för själen att komma hit. Det är livskvalitet. Och folk blir så vänliga utan kläder, säger hon.
Vivianne har badat här sedan 1955, nästan varje dag. I alla fall på våren och sommaren. Sedan blir det kanske varannan på hösten och var tredje på vintern. Det är ett fantastiskt privilegium att kunna gå hit.
I år blev hon dock tvungen att göra ett uppehåll. Under våren och sommaren stängde badhuset för omfattande renoveringar. År av eftersatt underhåll hade satt sina spår. Fuktskador, skeppsmask och kollapsande soldäck hotade säkerheten för badarna. I mitten av juli i år öppnade portarna på nytt.
På öppningsdagen var det kö, berättar Henrik Klamborn som tillsammans med sin fru fått i uppdrag att driva den ansiktslyfta hundraåringen den närmaste framtiden. Öppningen var efterlängtad. Ribersborgs kallbadhus är en institution i Malmö, framför allt bland de äldre. Vi skulle gärna se att även de yngre hittade hit.
I ett led att locka hit dem har man öppnat en liten spaavdelning, och satsat extra på restaurangdelen. Henrik visar runt i den ljusa träbyggnaden. Det finns nästan inga sådana här ställen i Sverige, så vi hoppas att fler ska få upp ögonen för oss.
Just i dag är det full rusch i restaurangen.
Hanna och hennes kollega Caroline Lindberg växlar mellan att servera dagens lunch, sälja chokladmuffins och att dela ut små stjärtlappar till bad besökarna. Tidigare var det även restaurangpersonalens jobb att se till att badets olika bastur höll temperaturen. Nu finns det badvärdar som gör det. Det ska alltid finnas minst en sådan i tjänst när badet är öppet. Alla badvärdarna är livräddningsutbildade och har gått kurs i hjärt- och lungräddning, berättar Jonas Dahlberg. Vårt jobb är att se till att ingen skadar sig när de badar. Men det handlar lika mycket om att informera om hur man badar säkert.
Jonas har precis eldat på i herrbastun, och ska nu göra samma sak hos damerna. För det mesta är det inget problem, men ibland händer det att gäster reagerar på att manlig personal rör sig hos damerna och tvärtom. Mycket mer sällan tvärtom, säger Jonas. Ja, det händer i stort sett aldrig att herrarna klagar. De verkar inte bry sig alls lika mycket. Varför vet jag inte.
På väg till bastun möter vi flera nakna baderskor. En del sveper raskt handduken om sig, medan
andra är mer obesvärade. Jonas har fäst blicken
rakt framför sig och fortsätter att gå. Innan han kliver in i bastun förklarar han snabbt sitt ärende. Jag ska bara lägga i mer ved. Det går fort.
Det kom inga protester denna gång.
Henrik Klamborn berättar att det faktiskt även har kommit klagomål på att värdarna inte tittar tillräckligt mycket på badarna i bastun. De menar att det är viktigt att se till så att alla mår bra i värmen, att ingen sitter och kollapsar. Och det har de ju rätt i.
Det händer titt som tätt att någon utmanar sig för länge i bastun, oftast lite äldre män, berättar Jonas. Vi har inte själva haft några incidenter, men visst har det hänt det att någon tuppat av i värmen.
Badvärdarna får också agera poliser ibland. Sedan nyöppningen gäller en del nya regler: bland annat är det förbjudet för badarna att äta medhavd mat och dryck på badet. Mest på grund av alkoholtillståndet, förklarar Henrik. Det har även med säkerheten att göra. Någon skulle kunna ta med sig glas som går sönder och så vidare.
Medan vi står och pratar stoppar en av badvärdarna några killar som är på väg in i badet med en klirrande Ica-kasse.
"Men vi har ju alltid kunnat ta med oss öl in förut" säger en av dem uppbragt, men lämnar snällt ifrån sig kassen.
Det är inte bara killgänget som upprörs av de nya reglerna. Damerna på badbryggan fnyser också. Det är så konstiga regler, lite comme si comme ça. Att man inte ska få ha med egen mat, säger Vivianne Nordin och skakar på huvudet.
Hon tror att för många ensamma äldre fyller badet en viktig social funktion. Man kommer hit, badar, tar en fika och snackar bort ett par timmar. Hur blir det då om man då inte kan ta med sig sin termos och sin macka? Men vi trotsar. Vad ska de göra, kasta ut oss? säger hon och ler.
Hanna Abelin i kafét tycker också att de nya reglerna har varit lite jobbiga. Mest för att det har kommit så mycket klagomål från stamgästerna. Det har varit väldigt tjafsigt, men det har börjat lägga sig nu. De vänjer sig, men det har varit tungt ett tag.
Men Hanna har tur. Den bästa terapin efter en påfrestande dag på jobbet finns precis där utanför, säger hon och nickar ut mot den glittrande horisonten. När man har jobbat en lång dag och haft mycket att göra så finns det inget bättre än att klä av sig och hoppa i havet. Då blir man som en ny människa. Det ska jag göra i dag när jag slutar.
Och »for the record«: det är faktiskt fullt tillåtet bära badkläder på Ribersborg.
Källa: https://www.hotellrevyn.se/reportage/det-galler-att-inte-vara-lattgenerad-har/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar